Paginering innebär att innehållet på en sajt är uppdelat på flera olika sidor, som användaren kan klicka eller scrolla sig vidare till genom en sidnumrering. Detta kan göras på olika sätt och olika typer av lösningar kan krävas för olika typer av sajter, beroende på sajtens innehåll och syfte. I den här artikeln kan du läsa om vad paginering innebär, vilken lösning som är rekommenderad och vanliga misstag när det kommer till paginering.
Paginering betyder “sidnumrering”, och innebär att en viss mängd innehåll är åtskild från annat innehåll, antingen i tryckt eller digitalt format. I tryckt format är paginering helt enkelt processen att dela upp innehåll på separata sidor för att kunna se sidornas följd, och för att slippa ha ett flera meter långt papper att titta på om man exempelvis läser en bok.
Lite på samma sätt fungerar paginering när det kommer till det digitala formatet. Med digital paginering menas processen att hålla innehåll på en sajt uppdelat, oftast med en klickbar sidnumrering som användaren kan klicka sig vidare på sajten genom. Det är vanligt att man exempelvis på en blogg eller e-handel kan klicka sig vidare till “andra sidan” på kategori- och arkivsidor genom att klicka på “nästa” eller ett nummer i ordningen på sidans pagineringslänkar.
De flesta sajter behöver någon gång hantera paginering på ett eller annat sätt. Paginering används i sammanhang där man vill dela upp innehåll på flera sidor, exempelvis varor på en e-handelssajt, använda arkiv för artiklar eller för forumtrådar och olika typer av bildspel.
Det viktigaste ur ett SEO-perspektiv är att säkerställa att sökmotorernas spindlar kan genomsöka och indexera de paginerade sidorna och förstå relationen mellan dem. Om pagineringen inte hanteras korrekt finns det risk för att innehållet uppfattas som duplicerat, eller inte läses av alls, vilket kan begränsa sajtens synlighet i sökresultaten.
Att använda sig av paginering på rätt sätt kan också gynna sajtens page experience. Genom att innehållet stegvis laddas på en sida kan man förbättra:
1. Laddningstiden (istället för att innehållet på alla sidor i pagineringen laddas in på en och samma sida)
2. Minska belastningen på nätverket (särskilt för mobila enheter)
3. Förbättra backend-prestanda genom att minska volymen innehåll som hämtas från databaser eller liknande.
I denna artikel reder vi ut vanliga misstag när det kommer till paginering, och vilken lösning som är best practice.
För att Googlebot (Googles sökspindel) ska kunna genomsöka och indexera sajten behöver det finnas länkar med href-attribut till de paginerade sidorna. På så sätt kan Googlebot hitta och följa länkarna till alla sidor i pagineringssekvensen.
Alla paginerade URL:er ska vara unika, eftersom sidorna behandlas som vanliga unika sidor av Googlebot. Rekommenderat är att inkludera en parameter (?page=2) i sidornas URL eller att tydligt definiera i URL:en vilken sida man är på (/page/2/). Utöver parametrar finns det också så kallade fragmentidentifierare (det som kommer efter ett # i en URL), men dessa kan Googlebot ignorera, och välja att inte spindla. Använd därför inte fragmentidentifierare som metod för att särskilja sidorna.
För att göra det extra tydligt för Googles sökspindlar att innehållet på de paginerade sidorna skiljer sig åt är det bra att lägga till en självrefererande canonicaltagg. Den paginerade sidans canonical ska alltså peka mot sidan själv, så här:
Denna sida: exempel.com/kategori?sida=2, ska ha canonicaltagg som refererar till sig själv: exempel.com/kategori?sida=2.
Googles riktlinjer när det kommer till paginering har ändrats genom åren. Tidigare var det en riktlinje att använda attributen “rel=”next” och “rel=prev”, vilket ändrades 2019. Efter att studier visat att användare uppskattar att innehåll samlas på en och samma sida, valde Google att lägga de gamla rekommendationerna på hyllan.
Googles spindlar kan hitta till nästa sida och förstå pagineringen via internlänkning. Däremot kan det vara bra att ha kvar attributen “rel=”next” och “rel=prev” för att underlätta för andra sökmotorer som exempelvis Bing att hitta och förstå sajtens sidor och struktur.
Infinite scroll är en pagineringsvy där allt innehåll visas på en och samma sida, där användaren bara kan scrolla vidare för att visa mer innehåll. Innehållet på sidan laddas in dynamiskt, vilket innebär att allt eftersom användaren scrollar på sidan laddas innehållet in. Allt innehåll finns därmed inte på sidan vid användarens första anblick utan det krävs att denne scrollar för att innehållet ska laddas.
Implementation av infinite scroll kräver vanligtvis Javascript, där man markerar vilket innehåll som ska visas på respektive paginerad sida, som definieras med två query strings; “page” och “limit”. Det är viktigt att alla individuella element (ex. artikel eller produkt) på sidan endast återfinns på en sida, och inte flera. Om samma element finns på flera sidor kan innehållet på de paginerade sidorna bli duplicerat. Det är även viktigt att säkerställa att pagineringen kan läsas av när Javascript är inaktiverat.
Infinite scroll är en intuitiv lösning, men det kommer med både för- och nackdelar. Det är viktigt att säkerställa att pagineringen funkar efter en viss mängd scroll, och att url:en byts till parameter-url:en som visar att det är exempelvis sida 2. Om sidan skulle vara infinite scroll utan korrekt uppsatt paginering, är risken stor för att sökspindlarna inte kommer läsa igenom allt innehåll.
Även om pagineringen är korrekt uppsatt finns det en risk för att Googlebot inte indexerar allt innehåll med infinite scroll. Om Googlebot inte kan se innehållet, kommer den inte crawla och indexera det. För att säkerställa att Googlebot kommer kunna hitta och indexera innehållet är det fördelaktigt att komplettera med en fallback till “traditionell paginering” med numrerade länkar till respektive paginerad sida i HTML-koden.
Det finns också risk att en sida med infinite scroll uppfattas som otydlig av användaren, då det inte är helt glasklart när man kan sluta scrolla på sidan. En annan nackdel är att det kan vara svårt att nå sidfoten på sajten, vilket kan försvåra för användaren att exempelvis hitta kontaktuppgifter om de är placerade där. Beroende på mängden innehåll och vilken typ av innehåll som sajten har, kan infinite scroll vara ett bättre eller sämre alternativ.
Så kallad “ladda mer”-paginering är innehåll som är uppdelat med en knapp på sidan där användaren kan välja att ladda in mer innehåll. Istället för siffror kan användaren alltså klicka sig vidare genom att klicka på “ladda mer” eller “läs mer”.
När Googlebot spindlar igenom en sajt efterliknar den inte användarens beteende till punkt och pricka. Om den inte ser innehållet vid den första inläsningen av HTML-kod och rendering av Javascript, kommer den inte kunna hitta, läsa av och indexera innehållet och länkarna som döljs bakom “ladda mer”.Googlebot klickar alltså inte på några knappar, utan följer endast vanliga länkar.
På samma sätt som infinite scroll kan försvåra för sökspindlarna att hitta och indexera innehållet, kan spindlarna ha problem att läsa in allt innehåll med denna typ av paginering. Det är därför viktigt att säkerställa att pagineringen är korrekt uppsatt, och att sidorna kan läsas av när Javascript är inaktiverat.
Det kan däremot vara fördelaktigt att använda dessa pagineringslösningar (infinite scroll eller ladda mer) ur ett användar- och UX-perspektiv. Det optimala är att kombinera infinite scroll eller ladda mer-paginering med självrefererande canonicaltaggar, länkar med href-attribut till de paginerade sidorna samt attributen “rel=”next” och “rel=prev”. John Mueller (sökanalytiker på Google) har tagit fram en demosida för att förtydliga hur en sådan paginering kan se ut.
Det finns alltid ett värde i att vara så tydlig som möjligt mot Google. Att inte göra någonting kan fungera, men det kan också vara så att Google väljer att ranka en paginerad sida över huvudsidan, vilket i de allra flesta fall inte är önskvärt. Ge därför alltid så tydliga riktlinjer som möjligt till Google.
Att sätta noindex-tagg på de paginerade sidorna är lite av en klassisk metod, men inte en hållbar sådan. Om de paginerade sidorna har en noindex-tagg under en längre period riskerar det att leda till att Google till slut inte följer länkarna. Detta kan i sin tur leda till att sidor som de paginerade sidorna länkar till inte tilldelas något SEO-värde genom internlänkarna.
Att sätta en canonicaltagg från de paginerade sidorna som pekar till förstasidan är inte optimalt. Detta kan leda till att sökmotorer tror att det bara finns en sida, vilket kan leda till att de förbiser de kanoniserade sidorna och deras innehåll.
En annan typ av paginering är att sätta en canonical från de paginerade sidorna till en sida som visar allt innehåll på en och samma sida. Motiveringen till denna lösning är att användare gillar att kunna se alla produkter eller allt innehåll samlat på en sida, istället för att behöva klicka sig vidare till flera olika sidor. Denna typ av paginering motsäger anledningen till att ha paginerade sidor alls, eftersom att de ändå pekar mot samlingssidan. Om innehållet på “Visa allt”-sidan laddar snabbt och är användarvänligt finns det egentligen ingen anledning till att ha paginerade sidor. Om det inte går att göra en sådan lösning för att det kanske finns för många produkter eller artiklar, är det bättre att paginera sidorna.
Det finns många tillvägagångssätt när det kommer till att paginera innehåll på en sajt, men egentligen bara ett sätt som är helt vattentätt. Oavsett vilken typ av pagineringsvy du väljer att använda (infinite scroll, ladda mer eller numrering) behöver Googlebot kunna hitta och läsa av innehållet.
För att säkerställa att sökmotorers spindlar kan indexera innehåll på paginerade sidor är det viktigt att pagineringen är korrekt uppsatt, detta gör du genom att: