URL

Vad är en URL?

En URL är en unik adress som visar vägen till en webbsida. Förkortningen URL står för Uniform Resource Locator, eller webbadress på svenska.

Syftet med en URL är att vara en unik identifierare för ett visst innehåll. På samma sätt som att vi har unika postadresser till våra bostäder, så behöver alla olika resurser på internet också en unik adress för att bli tillgängliga för användare, webbläsare och olika system.

Exempel på en URL

Sidan du är inne på just nu har följande URL: https://searchintent.se/digital-ordlista/url/. Låt oss bryta ner den och förklara de olika beståndsdelarna.

Protokoll

HTTPS berättar vilket kommunikationsprotokoll som används och säkerställer att webbläsaren kan hantera resursen på rätt sätt. HTTP står för ”Hypertext Transfer Protocol” och är officiell standard för att överföra information mellan webbsidor och webbläsare. HTTPS, med ”S” på slutet, innebär att överföringen är krypterad.

I webbens begynnelse var HTTPS mer ett undantag för webbsidor med väldigt höga säkerhetskrav, men i dagsläget är det att anse som en hygienfaktor.

Se också: Skillnaden mellan HTTP och HTTPS

Domännamn

Searchintent.se är domännamnet och här ser du också att toppdomänen i webbadressen är .se, vilket är Sveriges nationella toppdomän. Domännamnets syfte är att indikera vilken webbserver som innehållet finns på. Man kan säga att domännamnet är som en läsbar översättning av serverns IP-adress.

Sökväg

Den sista delen i vår exempel-URL är den så kallade sökvägen till webbsidan eller resursen (t.ex. en bild eller PDF). Sökvägen anger helt enkelt vilken fil på servern som ska hämtas.

Ofta har sökvägen en mappstruktur som i vårt fall med /digital-ordlista/ följt av /url/. Förr representerade sökvägen en fysisk plats på servern, men med modern webbteknik går det att utforma sökvägar som man själv vill utan att det har någon faktiskt koppling till den exakta platsen på servern.

Fler beståndsdelar

Utöver protokoll, domännamn och sökväg, kan en webbadress bestå av flera andra delar. Några exempel är subdomäner, ankare och parametrar. Man pratar också ibland om statiska och dynamiska URL:er.

En statisk URL är alltid densamma varje gång du besöker en webbsida. En dynamisk URL är en URL som förändras hela tiden beroende på vilken information som hämtas. Exempel på en dynamisk URL är när du loggar in på din internetbank. Då begär webbservern olika sorters information från en databas och utifrån denna information genereras en dynamisk URL.

Vad är en bra URL?

En bra URL är tydlig och deskriptiv för användaren. Det betyder att den som läser URL:en på förhand kan förstå på ett ungefär vad sidan handlar om och hur den förhåller sig till den övriga strukturen på webbplatsen.

Beskrivande webbadresser leder till fler klick

Google har lättare att förstå deskriptiva URL:er och användare är mer benägna att klicka på sökresultat där sökvägen är relevant för deras sökning. En stor studie gjord av SEO-sajten Backlinko kom fram till att en URL som innehåller sökordet som en användare sökt efter får 45 % fler klick kontra URL:er som saknar relevanta sökord.

URL-struktur

Strukturen på URL:en har en förhållandevis liten effekt på en webbsidas söksynlighet (jämfört med andra on-page-faktorer som t.ex. sidtiteln). Det är däremot en viktig aspekt för användaren för att tydliggöra var på sajten man befinner sig.

Låt säga att du driver den fiktiva sajten ”politik.se” som jämför politiska partier i Sverige och att du vill ranka på sökordet ”moderaterna”. Hur hade du strukturerat sajten? Utifrån både ett SEO- och användarperspektiv hade en logisk sökväg kunnat se ut såhär:

politik.se/partier/moderaterna

Om sajten handlar om partier på internationell nivå kan sökvägen istället utformas enligt följande:

politik.se/partier/sverige/moderaterna

Logiken går i grund och botten ut på att låta URL-strukturen följa sajtens hierarki i så stor utsträckning som möjligt. Samma tankesätt går att applicera på alla webbplatser, oavsett om det är politiska partier, äpplen, eller kläder som sajten handlar om.

Best practice för en SEO- & användarvänlig URL

En URL bör:

• Vara beskrivande för innehållet
• Följa sajtens hierarki
• Vara kort och koncis (uteslut överflödiga ord som “och”, “i” m.fl.)
• Endast innehålla gemener
• Ha bindestreck som avskiljare mellan ord (undvik understreck eller att skriva ihop ord)
• Inte innehålla internationella tecken (ersätt åäö med a och o)

Viktigt att tänka på kring URL:er och SEO

Var konsekvent

Ett problem många webbplatser har när det kommer till SEO, är att de visar samma innehåll på olika varianter av samma URL. Det kan handla om att man blandar gemener och versaler eller att webbadressen ibland avslutas med ett snedstreck och ibland inte. Exempel:

• https://searchintent.se/digital-ordlista/url/
• https://searchintent.se/digital-ordlista/url
• https://searchintent.se/Digital-Ordlista/URL/

För en vanlig användare är det lätt att tänka att ovanstående URL:er är en och samma, men det är faktiskt så att alla tre varianter uppfattas av Google som helt separata sidor. Det innebär att man kan få problem med duplicerat innehåll om man inte har implementerat någon teknisk lösning för att hantera det, till exempel canonical-taggar eller ompekningsregler.

Det bästa man kan göra för att undvika problemet är att se till att det inte uppstår flera varianter från första början. Bestäm er för en variant och använd sedan endast den i till exempel internlänkarna på sajten.

Omdirigering av URL:er

Ett av de vanligaste misstagen som sker inom SEO är att man ändrar URL:en för en viktig och trafikdrivande sida utan att omdirigera den till den nya motsvarande URL:en. Detta leder till att man går miste om SEO-värde som finns knutet till en viss URL.

En omdirigering, eller ompekning, kan ses som en adressändring på webben. Genom en statuskod på servern säger man till webbläsare och sökmotorer att ett visst innehåll har flyttat från en URL till en annan och man skickar därmed både användare och SEO-värde vidare till en ny webbadress.

Ett annat syfte med omdirigeringar kan vara att säkra upp sitt digitala varumärke. Ett exempel är aftonbladet.com respektive aftonbladet.se som leder till samma sida trots att det tekniskt sett handlar om två skilda URL:er. Hur är det möjligt?

Jo, det som sker är att du omdirigeras till aftonbladet.se, eftersom tidningen har köpt aftonbladet.com och beställt en permanent ”adressändring” därifrån till aftonbladet.se. Det är logiskt från Aftonbladets perspektiv eftersom en hel del internetanvändare skriver .com istället för .se och den trafiken vill inte tidningen gå miste om.

Sammanfattning

En URL används som en unik identifierare för innehåll på webben och kan jämföras med postadressen till en bostad. Förkortningen står för Uniform Resource Locator och benämns vanligen som webbadress på svenska. Webbadressen har ingen avgörande betydelse för SEO, men kan användas för att tydliggöra vilket innehåll som finns bakom en URL och på vilken plats på sajten man kan hitta innehållet.